Vi byter – ditt barn mot spriten!

Jag släntrade hemåt i regnet, väl skyddad av mitt fina, globformade, genomskinliga paraplys som jag älskar så mycket.
– Vilket fint paraply du har, sa en man under viadukten.
Jag vände mig mot honom, då jag bestämt mig för att sluta ignorera människor som i allmänhet upplevs som konstiga och skrämmande, utan att de egentligen alls behöver passa in i den fördomen. Jag mötte ett solbränt ansikte med fyrtioåriga årsringar och de svarta luckorna i munnen var fler än de vita fasaderna.
– Tycker du, svarade jag med ett brett leende. Jag sökte ögonkontakt med mannen som tilltalat mig. Han höll en öl i handen och tillsammans med några män i hans egen ålder, en flicka som säkert var yngre än jag och ett obestämt antal lila kassar sökte de samma tjänster av viadukten som jag bad mitt paraply om. Mannen rodnade när jag såg in i hans ögon och svarade:
– Nej, jag bara skojja … Han log brett och visade de få vita han besatt. Jag log tillbaka och fortsatte. När jag kommit en bit hörde jag hur den yngre tjejen försökte sig på en immitation av någon hon aldrig träffat förut. ”Tycker du”, ekade det i tunneln bakom mig, med en förlöjligande röst.

Under resten av min promenad hem växte sig känslan stark. I takt med regndroppar och fotsteg blev jag mer och mer säker på hur jag skall skriva om veckans bloggtema. Jag hade ett helt annat utkast, helt utan moralkakor men också helt utan känslor eller innerlighet. Det var fyllt av diplomati. Detta är ett ämne som får mig att skrika av sorg och gråta av lycka. Min fantastiska ungdomstid är full av fyllehistorier med glada och trivsamma minnen. Men jag har också ett stukat barn som lever djupt där inne, som inte alls kan förstå det här med sprit. Och det skall jag spegla när jag skriver om veckans bloggtema: Alkohol.

Att ta sig en innanför västen. Ta sig en för mycket eller ta sig en luring. Gå in i dimman, titta ner i dunken, smaka kaffekasken, bli rund under fötterna eller ha lucköppning i morgon. Ja, kärt barn har många namn och många har många hysteriskt roliga fylleminnen. Men det som så ofta blir kallat Sveriges nationaldryck har också gett många mycket sorg. Min inställning till alkohol är tvetydig – mest för att det i mina kretsar är som att svära om jag säger att alkohol inte är bra. Jag får liksom skamkänslor när jag känner att sprit egentligen bara är förknippat med skit, för ”så är det ju inte för alla, de flesta kan kontrollera sig” och ”fan va tråkig du är”. ”Vad ger dig rätt att bestämma och moralisera över andra?”. Men om vi nu skall vara ärliga:

I de flesta våldsbrott finns alkohol eller narkotika med i bilden. De flesta som kör åt skogen är alkohol- eller narkotikapåverkade. BRIS alarmerar och berättar hur många barn det är i Sverige som har det fördjävligt hemma, just på grund av alkohol. Och hur många människor trillar inte dit och blir alkoholberoende per år? Blir socialbidragstagare, kostar oss pengar, har inget hem, sviker sin familj och allt vad det innebär?
Narkotikan är förbjuden. Det är inte alkoholen.

Jag anser att det är egoistiskt att dricka alkohol. Och ibland är det okej att vara egoistisk. Och jag kommer att vara just detta när jag sjunker ner i soffan och dricker champange med jordgubbar i tillsammans med sambon i kväll. Men jag tycker också att det finns en hel massa gånger då det inte är okej att vara egoistisk! Till exempel när man är gravid. För om det finns lilla minsta promillechansen att mitt eller ditt barn kan ta skada av att jag dricker under våra nio månader som gravid, då är det väl faan om det skall vara så mycket begärt att vi håller oss borta från spriten i en sådan kort tid. Jag tycker också att man skall vara försiktig med spriten när barnen är med. För det kan vara obehagligt med personlighetsförändringen som sker i nio fall av tio. Den må vara liten, men ack så märkbar för barn som ofta är så otroligt mottagliga för stämningar. Det är inte heller okej att dricka om man nu skall tappa kontrollen. Och vet du att du kan göra det – skit i det. Är det verkligen så mycket begärt? Det finns en hel del andra kontexter då jag inte anser att det är okej att vara egoistisk också, men för mig känns de så självklara att jag inte anser att någon ens skall behöva upplysa om dem!

Alkohol är ett gift. Det kan vi i alla fall inte bestrida! Sedan råkar det vara ett accepterat gift. I motsats till knark till exempel. Och jag knarkar inte. Gör du det? En del livsmedel är också som ett gift för mig! Till exempel godis och kolhydrater. Jag går mycket lätt upp i vikt och det är inte bra för mig. Visserligen skadar jag inte andra så mycket med min övervikt men ändå – jag försöker hålla mig borta från det! Jag försöker också hålla mig borta från spriten!

Man skulle kunna kalla mig nykterist, men då kanske nykteristerna skulle bli förolämpande. För det är när man inte alls dricker, eller hur?! Jag dricker kanske en gång per år. I snitt skulle det nog inte ens bli det. Dels har jag en tarmsjukdom som gör att jag inte mår så bra av det, dels har jag det där stukade barnet inom mig. Och i kväll tänker jag glassa till det med champange och jordgubbar. Men ärligt talat – jag skulle inte ha några problem alls med att helt avstå från alkoholen! För jag anser att spritens största problem är att vi glamouriserat det så. Att ”ta sig en dagens” handlar inte bara om att det är gott, det handlar mycket om att få den där avslappnade känslan som endast sprit och en del olagliga substanser kan ge oss.  Vi förknippar det med semester, ledighet och fest. Och handlade det bara om att det är gott hade det inte varit ett problem, det finns så mycket som är gott, då hade vi tillverkat alkoholfria drycker med samma smak! Det handlar om ruset!

Jag kanske inte är så mycket för överförmynderi till vardags men jag skulle inte protestera om de sa att de ville förbjuda alkoholen med. Det är faktiskt ett puzzel, med den statistik och den vetenskap vi besitter i dag, att alkoholen inte likställts med droger.
Skulle jag kunna rädda de där barnen som råkar så illa ut på grund av spriten, skulle jag kunna rädda livet på den nästa som kommer att bli ett dödsoffer i trafiken på grund av alkoholen, ja skulle jag kunna hjälpa den där familjen att hålla ihop genom att förbjuda alkoholen, då skriver jag under nu å en gång!
Ni får tycka vad ni vill – men ett liv är värt mer än rätten till alkohol.

Läs även andra bloggares åsikter om alkohol, sprit, överförmynderi, droger, knark, veckans bloggtema, systembolaget, fyllekörning, nykterist, barn